Sockervadd och kålsoppa

Vad går upp mot en riktig gammaldags knallemarknad, som Sannamarken? Inte mycket. Köp nu inga onödigheter, säger maken när han lämpar av mej vid mitt bokstånd och jag lovar att hålla mej till livets nödtorft. 
Precis som på prärien bildar husvagnarna en skyddande cirkel i väntan på urinnevånarnas plundringsraid. Dolda i kålsoppans ångor går de till anfall i gryningen och lämnar i solnedgången efter sig en söndertrampad leråker.
”Kom och köp dammsugarmunstycken. Billigare än tjyvgods”, brölar proffsförsäljaren mittemot mitt stånd. Mina kunders uppmärksamhet går förlorad. De flesta visste säkert inte innan de for hemifrån att de behövde dammsugarmunstycken, men sådant kan ändras mirakulöst snabbt på en marknad. ”Jag skickar med en påse gummisnoddar! Och jag skickar med en påsklämma! Och jag skickar med fyra eldfasta kylskåpsmagneter! Han är galen, säger ni. Var så goda, säger jag. Dammsugarmunstycket är ert för 249 riksdaler. Två-hundra-fyrtio-nio! Billigare än tjyvgoods!” Det är säkert tjyvgods, tänker jag surt när jag bara ser ryggarna på mina tilltänkta kunder. Snett till höger står en man som säljer skämtartiklar. Han har en diskborste tvärs igenom huvudet, lösnäsa och ett förkläde med lösbröst. Honom kan jag inte heller konkurrera med i någon större utsträckning. Som tröst söker jag upp mina vänner honungsförsäljarna. De har provsmakning. Gratis knäckebröd med minthonung och vitkålsblad med dressing och så står vi en stund och ägnar oss åt social omvärldsorigentering som det heter på förskolärarspråk. Det vill säga: vi pratar skit en stund, skvallrar och beräknar köpbenägenheten hos kunderna. Hur försäljningen går beror på vädret, konkurrensen, (måtte blixten slå ned i den som dumpar priserna) och antalet fungerande bajamajor. En nog så viktig detalj om folk ska stanna kvar. Ska det vara en riktig marknad bör det finnas en ost försäljare – Här talar vi ost. Stark ost. Absolut brännvinsost. Det måste också finnas en korv försäljare, som under salvelsefull predikan serverar korvbiten på spetsen av sin stora kniv. Så brukar det finnas en knivförsäljare, som för varje år presenterar en ännu vassare kniv än året innan. Tivolimusiken brusar. Sockervadden följer med folkströmmen upp och ned i gångarna. Videoband och CD-skivor! Köp två betala för tre! Marknadsnougat är egentligen inte särskilt gott, men det hör liksom till. Precis som gröt på julafton. Vi dricker termoskaffe och blåser på våra frusna fingrar. ”Dammsugarmunstycken, billigare än tjyvgods!” Jag kommer att drömma mardrömmar om den mannen. Hjärntvätt är vad det är. 
”Köpte du något?” frågar maken när han hjälper mej att packa ihop. Hur kamouflerar man sex ytterkrukor innanför en lammullströja? ”Blev det någon förtjänst över huvud taget?” Jag langar pliktskyldigast fram en korvstump och plastbyttor till oslagbart pris, en kasse godis och några perenner jag länge velat köpa. Samt en bit vaxduk och ett dammsugarmunstycke med rent mirakulösa egenskaper.

Anna Jansson